Om rapporten

I denna rapport använder vi huvudsakligen data från de nyeste tillgängelige befolknings- framskrivingene för Norge och Sverige, för begge landene gjennomført i 2024.1 För Norge är det första framskrivingsåret 2025 (per 01.01). I Sverige är det första framskrivingsåret för de nationella befolkningsframskrivningarna 2026 (31.12.2025), medan de regionala framskrivningarna startar i 2025 (31.12.2024). I alla tabeller och figurer av framskrivningarna för Norge använder vi därför 2025 som det första året. För Sverige används 2026 som första år i framskrivningarna, medan vi för Stockholm och omgivning använder 2025. Eftersom befolkningsstatistiken i Sverige är registrerad per 31.12 varje år, medan den i Norge är registrerad 01.01 varje år, har vi valt att datera de svenska siffrorna till nästa dag i det påföljande året. Alla siffror som presenteras för Sverige reflekterar med andra ord situationen per 31.12 året före.

Detaljerad dokumentation för de norska nationella framskrivningarna finns i Tømmerås och Thomas (2024), medan de regionala befolkningsframskrivningarna är dokumenterade i Leknes och Løkken (2024). 1 För Sverige skedde det en uppdatering av de nationella framskrivningarna i mitten av april 2025, och vi har tagit hänsyn till detta. 8 Rapporter [20XX/#] Befolkningsutvecklingen i Norge, Sverige och utvalda storstadsområden De nationella och regionala framskrivningarna i Sverige är dokumenterade i hhv. SCB (2024a) och SCB (2024b).

Utöver hela Norge och Sverige har vi valt att undersöka befolkningsutvecklingen i följande geografiska områden: i) Oslo och omgivning, ii) Bergen, iii) Stavanger och Sandnes och iv) Stockholm och omgivning. Bergen omfattar Bergen kommun, medan kommunerna Stavanger och Sandnes behandlas som en enhet. Kommunstandarderna har ändrats flera gånger i Norge, och i alla resultat som presenteras används den nyaste kommunstandarden från 2024 (se SSB (2025a) för närmare information om kommunstandarderna). Appendiks B innehåller detaljerad information om de relevanta kommunerna i Norge i den senaste historiska 10-årsperioden vi betraktar.

När det gäller de geografiska områdena Oslo och omgivning och Stockholm och omgivning, lägger vi oss tätt upp till definitionerna av tätorterna Oslo (SSB 2025) och Stockholm (SCB 2025b). Dessa geografiska indelningar omfattar dock inte alltid hela kommuner, utan tätorter på ett visst avstånd från de två städerna. Givet att vi endast har framskrivningsdata för hela kommuner, använder vi en något vidare definition, där hela kommunerna dessa tätorter tillhör ingår. Vi får därför något större geografiska enheter än de officiella definitionerna av tätorterna Oslo och Stockholm. Alla de norska kommunerna som ingår i Oslo och omgivning har centralitetsnivå 1 eller 2, alltså högsta centralitetsnivå (Høydahl 2020). Bergen, Stavanger och Sandnes tillhör också centralitetsklass 2. De svenska kommunerna som ingår i vår definition av Stockholm och omgivning ligger i omedelbar närhet till Stockholms kommun.

Vi betraktar fem olika scenarier för framskrivningar för Norge och de tre stadsområdena, som alla är tillgängliga i statistikbanken (se https://www.ssb.no/statbank/list/folkfram för nationella och https://www.ssb.no/statbank/list/regfram för regionala framskrivningar). En beskrivning av de olika 9 Rapporter [20XX/#] Befolkningsutvecklingen i Norge, Sverige och utvalda storstadsområden befolkningsscenarierna är given i bilaga A i Leknes och Løkken (2024). Alla scenarier representeras med bokstavskombinationer där sekvenserna involverar fyra efterföljande stora bokstäver (se tabell A6 i bilaga A längre ned i rapporten). Den första bokstaven är relaterad till antaganden om fruktsamhet. Den andra bokstaven är relaterad till antaganden om dödlighet. Den tredje bokstaven är relaterad till antaganden om inrikes flyttning. Avslutningsvis är den sista bokstaven knuten till antaganden som gäller in- och utvandring. För utvandring betraktas endast ett alternativ, så att variationen här är knuten till olika antaganden när det gäller invandring. Medan de regionala scenariokoderna innehåller fyra bokstäver, innehåller de nationella endast tre, det vill säga att man ignorerar bokstaven knuten till inrikes migration. Alla regionala framskrivningar som behandlas i denna rapport förutsätter medelhög inrikes flyttning.

De alternativ vi betraktar i denna rapport involverar tre olika bokstäver, resp. M, L och H och uttrycker ett medelhögt, ett lågt och ett högt nivå. De alternativ vi har tittat på är givna i tabellen nedan (tabell A6 i bilaga A), som i sin tur är ett utdrag av tabell A1 hos Leknes och Løkken (2024). Det så kallade huvudalternativet använder mellannivån för alla de fyra komponenterna, vilket ger bokstavskombinationen MMMM (som i sin tur då motsvarar MMM i de nationella framskrivningarna). Vi tittar på två övriga alternativ för nettoinvandringen, som vi kallar resp. låg och hög nettoinvandring. Dessa har bokstavskombinationerna MMML och MMMH. (I de nationella framskrivningarna heter kombinationerna MML och MMH). Vid sidan av dessa två scenarier är det två alternativ där olika åldringssituationer adresseras. Dessa kallas resp. stark och svag åldrande. Scenariot för stark åldrande har bokstavskombinationen LHML (I de nationella framskrivningarna motsvarar detta LHL), dvs. här förutsätter man lägre fruktsamhet än i huvudalternativet, högre livslängd än i huvudalternativet och lägre nettoinvandring än i huvudalternativet. Scenariot för svag åldrande har bokstavskombinationen HLMH (I de nationella framskrivningarna motsvarar detta HLH), dvs. här förutsätter man högre fruktsamhet än i huvudalternativet, lägre livslängd än i huvudalternativet och högre nettoinvandring än i huvudalternativet.

I Sverige publicerar man endast ett regionalt scenario. För de nationella svenska framskrivningarna för befolkningen totalt sett rapporterar man resultat för sju scenarier. Dessa är (i) huvudalternativet, (ii) lägre dödlighet, (iii) högre dödlighet, (iv) lägre fruktsamhet, (v) högre fruktsamhet, (vi) lägre migration och (vii) högre migration (se SCB (2024a) för närmare information).